.

Här sitter jag framför datorn och försöker sminka mig på samma gång. Solen lyser in genom min balkongdörr och jag är på ett strålande humör. Igår var jag Linnea och Karin och såg Sex and the city. Den var bra, jag var verkligen positivt överraskad. Förutom en massa ful reklam så var den grym. Prinsessan Madelene och hennes snubbe var också där och såg den. Jag stod i samma toakö som henne,det ni!=)

Idag kommer några av mina arbetskollegor hit och vi skall grilla och snacka skit. Det skall bli kul. Jag har städat bort alla tecken (inklusive mina föräldrar) som kan avslöja mig. De är liksom vuxna på riktigt och jag är bara fejk. Hoppas de inte märker något..=)

Någon gång idag kommer Felix också hem från Thailand.Jag vet inte när och jag har försökt ringa honom utan framgång. Jag är bara ledig två dagar nästa vecka. Det suger, men finns inget val. Jobbar fyra dagar och sedan skall jag åka till Göteborg.

Vilket svammel det här blev, nu går jag och klipper min lugg istället,ciao

Jag säger som Emeliy. -Åh Håkan. Det där var inte hennes exakta ord, men jag vet att det är det hon menar. Han är kung. Idag satt jag och tittade på Allsång på Skansen och blev sjukt glad av att höra honom sjunga. Hans energi smittar av sig.
Dessutom är han kombinerat med den här tiden på året positiv för mig. Förra sommaren när jag och Sofia var och såg honom på Grönan så träffade vi Lina och Emeliy där och jag blev bjuden på Linas fest och sedan dess har jag umgåtts med henne igen. Vilken lycklig historia. Håkan återförenade oss. Det gör honom inte mindre gudomlig liksom. Och så de där "linesen"...jag skulle kunna tapetsera mina väggar med klockrena citat från hans låtar.

Och som om det inte vora nog med kärlek i det här inlägget så fick min vackra häst mitt hjärta att svälla idag. Vi hoppade två av de tidigare helt livsfarliga självmordsredskapen i form av fälttävlanshinder som jag aldrig trodde jag skulle gå inärheten av. Bara sådär. Jag blundar och rider mot och han bara drar upp frambenen och flyger över. När jag vågar titta igen har han vingar och ett långt horn i pannan. Min bruna Pegasus!

Jag ser veckan och sommaren ta form och jag gillar det jag ser. Men framför allt kan jag ana hur framtiden kan gestalta sig. Om jag vill. Drömmar behöver inte föralltid förbli bara drömmar. Du behöver bara få hjulen att börja rulla..

Jag känner mig så melankolisk. Eftersom den här dagen år efter år har en konstig inverkan på mig,så tänkte jag iår taktist undvika detta genom att jobba mig igenom helgen. Men dagen tog slut och som ett brev på posten fanns känslan där i min mage. Kanske är det för att du är långt borta på en strand och ideer och drömmar om framtiden har börjat ta form i mitt huvud. Mitt mål kommer närmare. Det jag vill göra ligger inte längre bortom räckvidd. Men istället för att världen gnistrar av lycka, så är det något som gnager mig. Det jag brukar kalla orosdjuret. Nu när de praktiska faktorerna finns för att förverkliga mina drömmar så är det bara jag själv som håller mig tillbaka. Jag skall ge tiden tid, det behöver både jag och omvärlden. Ingenting är fullkomligt onedbrytbart. Berlinmuren av betong och relationer som tycktes vara föralltid vittrar ner och blir till sand. Jag är ingen cyniker, men är fullt medveten att det alltid någongång kommer till ett "Slutligen". Nu blev det här inlägget brådjupt och det var inte alls meningen. Hade jag inte haft en arbetsdag väntandes runt hörnet så hade jag berusat den här ångesten och domnat bort för länge sedan. Nu blev det detta istället. Inte heller jag är mer än bara människa...

You faith was strong but you needed proof

      

Idag har jag haft min date med Åsa. Vi möttes först nere på Ica i Norrviken och handlade godis,vaniljbullar och apelsinjuice. Jag har skygglappar och huvudet i sanden när det kommer till Bikiniseason 2008. Sedan dess har vi legat i hennes soffa, betraktat denne man och tuggat i oss nästan hela godispåsens innehåll.
Åsa är en sådan enkel person och det är en av anledningarna att jag tycker om att umgås med henne. Jag kan vara Frida utan att dra in magen och säga fyndiga saker på regelbunden basis. Dessutom har hon ingenting emot att se hela Greys anatomy season 1 på raken. Tro mig dr Derek Shepherd har ingen som helst påverkan på oss=)

Kom just hem från jobbet. Trött som en björn innan vinteridet.Ont i ryggen har jag också. Men ingen att klaga för, de som satte mig på denna jord är i Göteborg, Annie hos någon kompis och våra gäster tittar på fotbollsmatchen. Det skulle jag nog också ha gjort om jag hade orkat. Det blir nog så att jag tar en sväng med Nova och rensar hjärnan och går sedan och lägger mig. Egentligen vet jag inte varför jag satte mig här och skrev när jag hade så lite att säga. Men men..hjärnan är en outgrundlig plats. Tjing so long !

Åh jag vet hur den där känslan känns. Det kramade till i magen på mig redan imorse och nu har det bildats en riktig ångestklump i min mage. Jag har inga tioårsperspektiv men det måste i grunden vara samma känsla multiplicerad med antal år. Fast allting är bra idag, så kunde jag framana hur det kändes direkt när min jobbarkompis berättade. Jag tyckte jag kunde se migsjälv i henne. Blicken är dimmig, lika mycket sömnlöshet som tårar. Frånvarande, för medvetandet befinner sig överallt utom här i rummet. Hemma går det inte att vara för då skulle frustration och maktlöshet klösa tapeterna till långa remsor. På jobbet står kroppen rent fysiskt men huvudet känns bortkopplat. Ögat ser men hjärnan registerar inte omgivningen, det är en matt hinna mellan sinne och verklighet.
 För att vara krass så fanns det två saker som dög åt mig då. Att han skulle vända sig tillbaka eller att hela tiden fylla på mitt blodomlopp med alkohol.
Det finns förstås ett facit. Den lätta och den svåra vägen.Som alltid. Jag önskar att han full av insikt tvärstannar på den stig han valt. Men det är inte alltid det händer. Och det är här vägskälet kommer. Antingen väljer man att hoppas, då följer en väntan, och för att stå ut med den behövs bedövning. Låt det vara så, luta dig tillbaka och låt kroppen domna bort. Det är skönt att slippa tänka eller känna om det så bara är för några timmar. Kroppen, hjärtat och hjärnan behöver vila från kaoset.
Den andra vägen är att sätta punkt. Gå vidare. Bita ihop. Stånga sig igenom de hinder som kommer. Kanske gråta. Men ta emot smärtan när den kommer och inte låta den vänta.
Den icke mänsklige hade sagt att detta är altenativet att föredra. Men som de flesta andra så lever jag aldrig som jag lär. Jag skulle kunna säga till dig att sätta den där punkten och aldrig vända dig om. Men det skulle vara tomma ord. För själv skulle jag hoppats in i det sista och förmodligen efter det också.
Jag har inte känt dig så länge och går inte under titeln barndomskompis eller familjemedlem, men jag kan hjälpa dig att fylla på glaset..

Nu är jag helt slut. Klockan är bara kvart i tio men det spelar ingen roll. Jag skall sova. Kom hem från stallet för någon timme sedan. Det var väldigt skönt att rida idag. Satt barbacka och kände den varma hästkroppen röra sig under mig medan jag lyssnade på tystnaden.
Här hemma är det inte lika tyst. Vi har besök som sitter och pratar med mamma i köket. Jag får låta dem hållas, det var länge sen de sågs och har väl massa prattimmar att ta igen antar jag..=)
Idag är det annars en stor dag, då jag,Josefin och Veroniva äntligen har lämnat in uppsatsen for good. Det känns som ett ton tegelsten har lyfts från mina axlar. Det borde kännas ännu bättre för dem, som har jobbat mer med uppsatsen än mig. Men dåligt samvete väger det med.
Nu ska jag gå och lägga mig och läsa Elvis innan jag somnar. Skall jobba imorn.
Ciao

 

Det går inte alltid att förklara. Det handlar inte alltid om vilja eller hjärtklappning. Utan om att inte ha något val. Det är bara såhär det är och det finns ingenting att göra åt det. Jag har förlikat mig, slutat gå på tvären och vara bångstyrig. Detta är inte en amerikanskt sentimental kärleksförklaring. Detta är ett konstaterande.Hur mycket vi än stretar åt varsit håll så gör våra fötter snart en u-sväng och vi finner oss själva påväg tillbaks till varan..Du är mitt förstahandsval. I allt.

Dagen i bilder. Jag solar. Felix pysslar. Ramses flåsar i värmen.