I'm not scared of dying I just don't want to
Nu var det länge sedan jag skrev igen. Inte länge sedan jag satt och tittade på den här sidan och tänkte att jag skulle skriva något,men länge sedan det verkligen formades ord på skärmen. Anledningen till att det varit så långt mellan tanke och handling är att mitt huvud har varit till bristningsgränsen fyllt av så mycket annat. Man kan säga att det pågått ett krig där. Nu håller städarna på att sopa ihop resterna av min celler och hjärnvindlingar.
Det är kväll nu.Jag har varit i stallet hela eftermiddagen.Först lunkade jag och Deville i skogen sendan försökte jag hjälpa M. Det var svårt, jag blev ledsen och argoch fick bita mig i tungan och ta djupa andetag för att inte göra fel. Pedagogik är underskattat.Åkte hem med lite olika klumpar i magen.Det finns alltid så mycket att fundera på!
En gång kände jag en flicka som ofta sa att hon längtade.Det kunde röra sig om något specifikt eller om längtande i det stora hela. Ibland behövde hon inte ens veta vad det var hon längtade efter. Jag känner igen mig. Det finns en längtan i mig också.Är inte säker vad vad det är jag vill åt, bara att det är något som finns precis utom räckhåll för mig nu.
Jag mötte någon som inte står mig nära på något sätt men som ändå berörde mig. En sådan där person som finns i min vardag, som jag pratar med och tycker bra om men som stannar utanför ringen av vänner. Iallafall så hade den här personens mamma dött för bara några dagar sedan. Det gjorde ont i mig. När min morfar dog i våras blev jag så ledsen, jag har tänkt på honom varje dag sen dess. Jag har till och med tatuerat in hans bokstav på min ankel. Hur skulle det då kännas om min mamma inte fanns imorn.Det kan jag inte föreställa mig. Det finns inte. Jag älskar min morfar och jag saknar honom, men han var gammal, hade levt ett långt liv och var klar. Jag unnar honom att få vila. Min mamma. För det första har jag ett klart behov av att hon finns här, jag behöver henne och för det andra är hon inte färdig här, det finns mycket liv kvar åt henne. Den flickan vars mamma hade dött, ville jag krama och hålla om länge, men det fanns osynliga väggar mellan henne och mig, någon annan kom och strök henne över håret åt mig.
Nu trycker en liten hundnos mot mitt lår,dags att ta tag i det första "måstet" ¨på min lista.
Later
Det är kväll nu.Jag har varit i stallet hela eftermiddagen.Först lunkade jag och Deville i skogen sendan försökte jag hjälpa M. Det var svårt, jag blev ledsen och argoch fick bita mig i tungan och ta djupa andetag för att inte göra fel. Pedagogik är underskattat.Åkte hem med lite olika klumpar i magen.Det finns alltid så mycket att fundera på!
En gång kände jag en flicka som ofta sa att hon längtade.Det kunde röra sig om något specifikt eller om längtande i det stora hela. Ibland behövde hon inte ens veta vad det var hon längtade efter. Jag känner igen mig. Det finns en längtan i mig också.Är inte säker vad vad det är jag vill åt, bara att det är något som finns precis utom räckhåll för mig nu.
Jag mötte någon som inte står mig nära på något sätt men som ändå berörde mig. En sådan där person som finns i min vardag, som jag pratar med och tycker bra om men som stannar utanför ringen av vänner. Iallafall så hade den här personens mamma dött för bara några dagar sedan. Det gjorde ont i mig. När min morfar dog i våras blev jag så ledsen, jag har tänkt på honom varje dag sen dess. Jag har till och med tatuerat in hans bokstav på min ankel. Hur skulle det då kännas om min mamma inte fanns imorn.Det kan jag inte föreställa mig. Det finns inte. Jag älskar min morfar och jag saknar honom, men han var gammal, hade levt ett långt liv och var klar. Jag unnar honom att få vila. Min mamma. För det första har jag ett klart behov av att hon finns här, jag behöver henne och för det andra är hon inte färdig här, det finns mycket liv kvar åt henne. Den flickan vars mamma hade dött, ville jag krama och hålla om länge, men det fanns osynliga väggar mellan henne och mig, någon annan kom och strök henne över håret åt mig.
Nu trycker en liten hundnos mot mitt lår,dags att ta tag i det första "måstet" ¨på min lista.
Later
Kommentarer
Trackback
