-"Och han har aldrig sagt till mig att jag är något ljus"

Mina nya naglar är en mutation mellan glittrande julgranskulor och godiskarameller.De är de vackraste jag sett!

Det är minst ett decenium sedan jag stod i ett luciatåg senast, nu skall jag snart göra comeback.Men med handen på hjärtat så ta bort irritationsmoment med gitarr och jag är i mitt esse bland "Nu tändas tusen juleljus" och  "Bjällerklang".I år skall jag ta in julen med varenda cell.

Gul svart röd gul.Fancy people och arbetarklass.Flickor och pojkar.Unga och gamla. Debatten om människors olikheter har helt plötsligt kommit mig nära.Det har blivit nödvändigt att ransaka sig själv.Vart står jag?Jag vill vara fri från fördomar men finner mig som alla andra att fylld till halsen med dem.Finns det fördomsfria människor?Eller har fördomar funnits enda sedan den dag den första stenåldersmänniskan mötte andra människor?Men nu är det år 2008 och även om jag inte alltid har ett öppet sinne till allt som korsar min väg,så är ändå min vilja att befinna mig på en högre nivå än en stenåldersmänniska.

Thåström sjunger Cornelis Vreeswijks Cool water på den gyllene freden på min stereo.Jag har alltid varit förälskad i hans röst. Orden blir så innerliga, han menar varenda ett av dem. I hans låtar sjungs ingenting i onödan,varje rad fyller en funktion.Cornelis är död,Ola Salo är gay och Thåström är gammal,vart finns mannen för mig?Han som skriver låtar där ingenting lämnas åt slumpen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0