.

Jag blir så fruktansvärt deprimerad när det aldrig blir ljust. Slår upp ögonen och möts av mörker. Dagen är inlindad i smutsig bomull. Lägger huvudet på kudden och utanför mitt fönster står natten svart.
Den här "vintern" gör mig trött och håglös. Nu när jag står här och skall ta tag i mitt liv,sätta igång att leva, så kan jag knappt hålla ögonen öppna. Än mindre bry mig om vart jag skall bo och vad jag skall göra!

Kan inte låta bli att skratta åt situationen. Själv är jag så seg så jag bryr mig inte om någonting. Skönt likgiltig hasar jag mig fram i mina mjukisbyxor och med oboymustach runt munnen. Föräldrarna hänger över axeln och hetsar om att mitt rum skall göras om till gästrum och att jag verkligen borde finna en meningsfull sysselsättning. Men likt Ferdinand vill jag bara sitta och lukta på blommorna. Couldn't care less !