.

I fredags var det julbord på Fjäderholmarna. Det var gott, en massa avancerade maträtter så som vildsvinsklövar,en uppsjö olika sillsorter och så det gamla vanliga (det jag åt) prinskorv,köttbullar och skinkan.Det var så kul att träffa Ewa igen,det måste ha varit någon gång i somras sist.Hon är rolig.Jenny grundade bra inför partykvällen och hängde sedan fnissande i min arm påväg till båten in till stan.Soon she will be off to Mauritsius.Soon I will be a lonely musketös.

När jag sitter i duggregn huttrande på en hästrygg med lera från topp till tå och jag har två omockade boxar som står och väntar på mig när jag kommer tillbaka till stallet,då kan jag verkligen ifrågasätta varför jag håller på med det här. Men jag har älskat de här djuren så länge, jag vet och jag minns de där dagarna när allt bara är harmoni.Det 

är dem man lever för!

På kvällen mötte jag min äldsta vän i världen ( hon är inte gammal,men jag har känt henne sedan jag var ett barn i overall), vi åt middag i Kungshallen,pratade, bytte julklappar och hade trevligt. Sedan tog vi bussen ut på Djurgården.Det hade tydligen en hel del andra människor också tänkt för vi stod packade som sillar. Jag stod invirad i ett gäng damer som var lagom runda under fötterna på Margaritas (ja alltså jag kunde inte känna det på lukten,de sa att det var Margaritas de hade druckit).Kanske blev jag också lite passivt berusad av att stå där och andas in deras ångor, men det var isåfall den billigaste utekvällen någonsin.Jag älskar att stå längst fram i bussen.

På Cirkus skrattade vi åt Uggla,Ulveson och Rheborg.

Om ni är ute och går i stan på kvällen så gå förbi Norrmalmstorg. Där står ett så vackert träd.Förresten är hela Stockholm så fint julpyntat iår, jag vet inte om det är mer än tidigare jular,men det måste ha gått mig helt förbi förra året.I år glittrar det.

Idag backade jag och bilen ut ur garaget runt 7.Mina föräldrar sov som små oskyldiga lamm,inte ens Nova orkade resa på sig. Det var mysigt,tyst och lugnt i stallet så tidigt på morgonen. Jag red runt Vattenverket på Deville,det var blött och kladdigt men ändå skönt att komma ut.Frisk luft rensar hjärnan.När vi kom tillbaka fick jag lina Hector några varv innan jag satt upp,för han var som en krutdunk påväg att explodera vilken sekund som hellst. Men när jag väl satt i sadeln jobbade han på allt vad han orkade. För att bara vara 3 år så är han jätteduktig,han försöker och försöker och försöker och slår ibland nästan knut på sigsjälv i all sin välvilja att göra rätt.Han har charmat mig.

Jag kom hem,åt lite lunch med pappa, tittade på några lägenheter men hittade inget jag skulle vilja ställa mina möbler i.Åkte istället in till stan och handlade julklappar,fortsatte sedan till Lina och där är jag nu i skrivande stund. Hon skapar hundra procent julstämning,granen är framme,julpyntet uppe och snart skall vi baka pepparkakor.Alexis har flytt till sin älskade klättervägg så jag får ha henne alldeles för migsjälv.Nu är det andra ljuset tänt.