.

Ilskan har mattats av och jag finner mig själv i facket  : ung,arbetslös,outbildad.Vad göra nu?Efter de obligatoriska tårarna och några dagars orosklump i magen, fick knuten så äntligen en lösning. Det Lolita brukar förespråka och det hon verkligen har lärt mig är att : DET LÖSER SIG ALLTID !
Och det tror jag.I Barcelona gavs tid åt eftertanke. Gata upp och gata ner,vinden som sveper kring min kropp och blåser bort allt gammalt ur mitt medvetande.Här finns bara jag och min karta. Inte ens en Ipod.Det var befriande och gav mig nya sätt att se på den närmaste tiden.
Det är inte ofta jag kommer erbjudas chansen att ovilkorligt stå för det jag finner rätt. Livet är aldrig endast svart eller vitt, men nu fick jag handla så som om endast de färgskalorna existerat. Men det finns alltid ett pris.
Det som gav luft under vingarna var cirkeln av människor runt omkring mig. Det var varken barndomsvänner eller blodssystrar, men jag kände en sådan värme och välvilja. Genast känns allting mycket enklare.