En dag skall vi alla dö. Alla andra dagar skall vi det inte

Stortankarna på plats i skallen. Hur skall jag kunna skriva en uppgift för skolan när livsfrågorna knackar på dörrn. De nöjer sig inte med "Det passar inte så bra nu skulle ni vilja komma tillbaka imorgon?". De tankarna vill bli tänkta NU NU NU.

Vad är viktigt i tillvaron? Vad måste finnas för att man skall kunna leva?Någon är 4 veckor. En annan 92 år. Den ena har precis börjat börja. Nästa har så sakteliga börjat sluta.

I tidernas begynnelse flyter dagarna förbi utan att pannan behöver läggas i djupa veck. Med dagarna smyger sig allvaret på. Vilket liv är det jag har föreställt mig?Plötsligt har mina vardagsfantasier tagit en helt ny vändning. När själen rannsakas förkortas listan över livsnödvändigheter ned avsevärt. Finns det dock sådant som jag kan leva utan men inte har viljan?Är jag en ytlig människa för att det finns guldkanter som inte kan tvättas bort i diskmaskinen?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0