.

Jag har druckit fiiin champanje.Så fin så det är slöseri att ge den till mig.Nu ligger känslorna utanpå kroppen.Efter 24 timmars oupphörlig gråt blir reaktionen ganska påfallande då vätskebristen åthjälps med ovannämda champanje.Rummet snurrar.Pang.Duns & sedan var han borta.Jag hann inte tänka,men ännu bättre-du hann inte tänka.Det är en sorg i mitt hjärta men en lättnad i min själ.2/4-10

Allting börjar inte i en port mitt emot Jensen Bofhouse.Det slutar inte heller där.Kanske hade jag aldrig förstått platsens betydelse om jag inte gått förbi en eftermiddag och fått en ingivelse att gå in.Som garderoben i CS Lewis "Häxan&Lejonet",jag behöver bara komma innanför dörren så ser jag inte längre trappsteg och rutiga golvplattor.
Nova gnager på sin svans.Min mor förbjuder mig att ha henne i sängen.Jag tänker att när jag blir stor skall jag ha en enorm säng som både hundar och barn får plats i.Och min kille förstås.Fast jag känner mig lite kluven till det där barnprojektet.På mitt jobb är det stora magar vart man än går,något inom mig börjar längta efter att ha en egen sån där mage.Känner mig lite lurad,det är förmycket instinkt och för lite min egen vilja.Min vän Karl säger att jag skall sluta oroa mig.Men jag är rädd ändå.Jag är en människa och jag lever på 2000-talet,det är inte mycket som lämnas åt slumpen.Kanske skulle det finnas mindre rädsla om allting inte vore upp till mig att besluta om?

Sommaren är om hörnet.Salta bad och varma klippor.Utomhuskonserter under paraply i den ljusa natten.Glass,mygg och soluppgångar.Prippsblå-blått hav under kölen,välbekanta ljud och rörelser kroppen minns.En roadtrip med nyvunnen vän,jag skall sjunga högt och köra 1000 mil.Solvarm hud möter solvarm hud.Sommaren är kort.