Till I'm flat on the floor
Överrumplades av hur det kändes,att det kändes. Mycket. I mina tankar hade jag bara sagt det som behövdes sägas och sedan lagt på. Bekräftelse bekräftelse,eller?Vad annars?Stämmer inte riktigt överens med att stup i kvarten vilja plocka upp telefonen och ringa Playboy Mansion,fast det är förbjudet.Blir aldrig klok på migsjälv.Tjugotvå år och har fortfarande inte en hint om vad som kommer bli mitt nästa drag. Det är ibland väldigt spännande att bo i min kropp..
Så som nu..är alldeles mörk inuti.Svartsjuka är så jäkla äckligt och slemmigt och avskyvärt.Dessutom valde jag bort rättigheten till att känna såhär. Men det är aldrig logiskt. Vill ringa..
Give me some head over feet or just let me be cold at heart.
Join the movement
Helgen bjöd på festligheter. Fredagsnatt i förorten.Jag skäms för vissa delar är nöjdare andra. Överlag en trevlig kväll. Dock kanske lite mycket i glaset. Jag satt på ett husbilstak,jag dansade, jag pratade och spelade guitarhero. Jag var lycklig. Kanske will I speak my mind en dag,men tills dess niger jag bara och ler.
Dagen efter fram emot lunch började det gå upp för mig vad det innebär att ha 15 pers på middag. Handlade mat för en hel arme,snickrade bord,blåste balonger,städade och sedan välde de in genom dörren. Siste man gick hem vid fyratiden. Nästa morgon låg jag och grät framför Fab5, det beskriver mitt fysiska och psykiska tillstånd ganska bra den dagen.Men som man bäddar får man ligga. Eller..den man ligger med får bädda..hehe...behöver jag säga att jag bäddade själv?
Jag tror att den kvinnliga motsatsen till testosteron är östrogen och det måste luften vara full av på min arbetsplats. Ibland blir jag alldeles matt och vill bara lägga mig ner och sova bort alltihop. Jag vet att jag är ytterst delaktig och därför blir jag lika trött på migsjälv.Idag var en sådan dag.Nu dröjer det ett tag tills den dyker upp igen,men shit,lord have mercy.
Har vid det här laget (22 års ålder) förstått att det inte finns några vuxna och barn. Bara barn i olika storlekar.Samtidigt som det känns som en besvikelse så är det inte utan att jag också känner viss lättnad. Nu kan jag avbryta samlandet av vuxenpoäng och sluta kämpa emot min inre femåring.
Dina ögon är som isvakar
Jennys pappa tror att han bodde i Bohuslän i sitt förra liv.Själv har jag förstått att min själ kanske inte hade sitt hem i Grimslöv,men att jag nog rest igenom här i något tidigare liv.Allting känns lite bekant.Här är himlen hög och luften ren,jag tänker klarare utan en massa stockholmska ovesentligheter innanför pannbenet.Då är det enklare att se vad som borde göras.
Växjös nattliv var det inget fel på så länge min fylla satt där den skulle.Efter det hade det nog inte spelat någon roll om jag varit i Haparanda eller Lund,när den tröttheten håller om mig hjälper det inte att sparka och slåss.
Jag tror man blir en bra människa om man tar med sig en liten bit från alla man möter och stoppar den lilla biten i en mental ryggsäck.Ingen är en tillräckligt stor människa för att tro att han/hon inte har något att lära från någon annan.
Off to Småland
Sitter hemma hos mamma och pappa och skall snart åka för att möta Jenny. För idag bär det av.Tänkte lägga upp en bild på vår destination,men när jag googlade Grimslöv så fick jag bara upp träffar på människor som bodde där....och alla rymdes på en sida.19 stycken var det,vad har jag gett mig in på?
Nej min positiva inställning till denna charmiga lilla håla skall inte få vackla nu i startögonblicket. Snart går tåget och då kommer alla mina förväntningar besannas. På måndag är jag hemma igen,ciao!
Ps. Förövrigt hade jag en av de bästa födelsedagarna på länge igår. Först uppvaktning,presenter och tårta på jobbet.Sedan tjocka släkten på kvällen.Det tar inte ens slut där,för nästa helg är det middag och utgång med mina vänner.I was a really really happy birthdaygirl=)Ds
Grimsjävlar
Helgen är över,påsken är här.
Lördagens kalas var till stor belåtenhet. Jag fick säga det jag ville ha sagt.Dansade som en tornado och vinglade ur taxin med explorervärmen fortfarande i bröstet framåt morgonkvisten. Sängen slukade mig.
Idag ville jag sitta i solen och tänka lättsamma tankar. Men vi kom in på andra ämnen och jag var glad att jag hade mina solglasögon på.Det spelar ingen roll hur lång tid det går,det kommer alltid en tår.
Imorgon ska jag gå till jobbet som alla andra dagar.Är detta livet i typ 40 år frammåt?
På torsdag bär det av med tåget. Jag har skyhöga förväntningar. Kanske skriver jag manuset till uppföljaren på Masjävlar.Det finns redan en låt om den här lilla byn som knappt syns på en karta.Jag känner på mig att det är där eller i Indien min själ hör hemma..
Livet
*Jag har vad jag vill ha
*Jenny och jag ska åka till Grimslöv nästa vecka
*Jag behöver inte ta tjänstledigt i sommar
*Mitt Thomas Sabo armband
*Det var sol när jag körde till jobbet idag
*Jag trivs där jag bor
*Jag har ett jobb som jag brinner för
*Det är vår nu
*Min familj,mina vänner,arbetskamrater mfl.
*Deville
Tio negativa saker :
*Jag verkar inte vara nöjd för det
*Jag har slutat göra naglar och mina egna ser rent ur sagt för täskiga ut
*All solbränna har fallit av
*90% av sommaren består av jobb
*Today Im a mother of five,phu
*När mitt jobb känns hopplöst och frustrerande
*Den ovissa framtiden
*Att jag inte äger någon bil
*Jag är för misstänksam
*Skolmaten
Jag sitter i en ekande tom lägenhet.Den blir väldigt tom när inte My är hemma.Hon är virvelvinden.Ibland blir jag lite sentimental och gråtmild när jag tänker på henne.Det känns som om jag var en pundare liggandes med kinden mot Plattans rutor och hon var socialarbetaren som hjälpte mig upp och tog med mig hem. Verkligheten såg väl inte rikitgt ut sådär,men jag är otroligt lycklig att bo där jag numera bor. Jag känner mig fri och oberoende. Imorgon skall jag träffa Åsa. Hon är så rolig. Jag tycker så mycket om henne. Jag får alltid ut något av att prata med henne.Hon säger intressanta saker och jag får lyssna med min koncentrerade min. Vi skall se Slumdog millionare.Den som mamma och jag försökte se fast klanten Frida gick till Saga när filmen gick på Sergel.Suck. Det blev ju trots allt en bra kväll av det med,vi fick prata med varandra istället.Det var länge sedan jag pratade med henne om andra saker än de rent praktiska (9 av tio gånger när jag kan få låna bilen).
Jag tänker en hel del på min syster, hur allting blivit som det blivit och att det faktist inte handlar om dagens situation utan om alla år bakåt i tiden. Detta är bara en den senaste droppen i bägaren.Känner mig hjälplös, för jag vet inte hur man gör,ingen gav mig instruktionsboken till hur man blir en bra storasyster. Vi är olika och ibland simmar vi brevid varandra,men oftas är det hela oceaner emellan. Ibland får jag hjärtat i halsgropen, varför är det enklare för vissa? Igår sa Anna att jag kunde få köpa Deville..det skulle vara något det.Vi skulle bo i en liten röd stuga med ett äppelträd brevid och fält utanför fönstret.Jag skulle ha en bil som jag körde med till min väldigt intressanta arbetsplats som låg i civilisationen en bit bort. När dagen var slut körde jag hem igen och vi skrittade ut i skogen med solen i ryggen och vinden i håret. Drömma kan man väl..
